I den officiella statistiken summeras varken arealer eller andelar olika skyddsformer. Det beror på flera faktorer; juridiska skillnader mellan formerna, skillnader i metoder för hur arealer beräknas samt vilka dataunderlag som finns tillgängliga.

Centrala målstorheter i undersökningen är areal i hektar för statistikens fyra
former/delmängder, samt andel i relation till fullständig areal för skogsmark
totalt respektive produktiv skogsmark. Redovisningen avser både formernas
hela ytor och ytor som har reducerats från överlappande ytor

Statistiken redovisas på de redovisningsgrupper som efterfrågas i
regeringsuppdraget N2018/04159/SK. Det är de tidigare nämnda variablerna
samt regional redovisning på:

• Ovan/nedan fjällnära gräns
• Naturgeografiska regioner (SUS), i statistiken kallade ”regioner”
• Landsdelar
• Län
• Ovan/nedan fjällnära gräns per län.

Statistik från regeringsuppdraget publicerades för första gången 2019. Myndigheterna har sedan dess fortsatt att samarbeta och presentationen innehåller nu fler variabler. SCB ansvarar för publiceringen på sin webbplats. Innehållet är till stora delar en sammanställning av redan publicerad statistik hos respektive myndighet.

Mer information finns i undersökningens kvalitetsdeklaration.

Kvalitetsdeklaration (scb.se)

Definitioner

Formellt skyddad skogsmark

Formellt skyddad skogsmark är ett samlingsbegrepp för olika skyddsformer, vilka bestäms av lagar, förordningar, avtal och enskilda beslut. Inom det formella skyddet finns stora överlapp mellan olika delmängder. I statistiken har de räknats bort till en nettoareal för formellt skyddad skogsmark. Formen förekommer både på produktiv och improduktiv skogsmark.

De skyddsformer som ingår i statistiken om formellt skyddad skogsmark är nationalparker, naturreservat med föreskrifter mot skogsbruk, skogliga biotopskyddsområden, naturvårdsavtal, inklusive ekoparker och vitryggsavtal, natura 2000 med skogshabitat, inomstatlig överenskommelse mellan Naturvårdsverket och Fortifikationsverket, beslutade skogliga biotopskyddsområden och naturreservat med föreskrifter mot skogsbruk, som inte vunnit laga kraft samt markersättningar för bildande av naturreservat, inklusive överenskommelse med Fastighetsverket.

Frivilliga avsättningar

Frivilliga avsättningar är områden med produktiv skogsmark för vilka markägaren frivilligt har fattat beslut om att inte utföra åtgärder som kan skada naturvärden, kulturmiljöer eller sociala värden. Värden saknas för regionerna ovan/nedan gränsen för fjällnära skog, samt SUS-regioner.

Hänsynsytor

Hänsynsytor är mindre områden produktiv skogsmark som frivilligt eller enligt skogsvårdslagen lämnats vid föryngringsavverkning. Värden saknas för regionerna ovan/nedan gränsen för fjällnära skog, SUS-regioner, samt län. Hänsynsytornas areal är preliminär skattning baserad på det senaste kända värdet, vilket är treårsmedelvärdet vid avverkningssäsong 2018/2019.

Improduktiv skogsmark

Improduktiv skogsmark är skogsmark som inte kan producera i genomsnitt mer än en kubikmeter virke per hektar och år. Det kan vara trädbevuxna myrar, bergimpediment eller fjällbjörkskog. Improduktiv skogsmark förekommer inte på produktiv skogsmark. Formen saknar därför alltid värden för den variabeln.